Kejsarsnitt kan ge andningsproblem

Kejsarsnitt kan ge andningsproblem

En naturlig förlossning är om möjligt att föredra framför kejsarsnitt. Studier visar att barn som kommer till världen med kejsarsnitt kan få andningsproblem och löper högre risk än andra barn att utveckla astma och allergier som eksem och hösnuva. I en holländsk studie på 2 917 st åttaåringar fann man att astma var mycket vanligare bland de barn som hade fötts med kejsarsnitt jämfört med vid vaginal födsel. – Vi drar slutsatsen att kejsarsnitt är en riskfaktor för att barnet ska utveckla astma och att risken är större om föräldrarna är allergiska. I en annan studie fann man att kejsarsnitt ledde till ökad risk för matallergier.

Det har länge varit känt att ett däggdjurs lungor är det organ som utvecklas allra sist i livmodern, innan det är dags för fostret att komma ut. Mot slutet av graviditeten börjar lungorna utsöndra ett protein, SP-A, som talar om att de är färdigutvecklade. Detta ämne sätter igång en kaskad av reaktioner som påverkar mamman så att värkarna sätter igång,

Igångsättningen av värkarbetet är noggrant förutbestämt att inte starta förrän fostret är tillräckligt utvecklat för att kunna överleva utanför livmodern på egen hand. Vid ett planerat kejsarsnitt är det inte säkert att lungorna är färdigutvecklade, eftersom det är svårt att förutsäga exakt när den egentliga förlossningen skulle satt igång. Mer information om SP-A hittar du i denna studie.

Stresshormonerna hos ett nyförlöst barn är skyhöga

Vårt inträde i den här världen från moderlivet är dramatisk och det är en av de största utmaningar vi utsätts för under vårt liv. Från den skyddande miljön i livmodern möts barnet av en helt ny värld full av ljud, ljus och kall luft och ska samtidigt skifta från inaktiverade lungor och automatisk näring via navelsträngen, till att helt plötsligt andas och äta på egen hand.

Stresshormonerna hos ett nyförlöst barn är skyhöga, vilket är en stor fördel när det första andetaget ska dras. Kampen för att komma ut genom den trånga förlossningskanalen bidrar till de höga stressnivåerna och också till att lungorna pressas ihop och vätska trycks ut. Vid kejsarsnitt är inte stresshormonerna lika höga och bröstkorgen trycks inte heller ihop och tömmer lungorna på vätska.

Barn som är förlösta med kejsarsnitt eller födda för tidigt behöver man alltså vara extra uppmärksam på hur de andas, både när de är vakna och när de sover. Munandning, andningsuppehåll och oregelbunden andning är särskilt vanligt hos barn som är för tidigt födda.

Rädslor och havandeskapsförgiftning vanliga orsaker

I Sverige föds ungefär 16-18 procent av alla barn med kejsarsnitt och knappt hälften av dessa är planerade. Vanliga orsaker till att man föder barn med planerat kejsarsnitt kan vara till exempel rädsla för förlossningen eller havandeskapsförgiftning. Symtom vid havandeskapsförgiftning är högt blodtryck, svår huvudvärk, ögonflimmer, kramper, smärtor i övre delen av magen (under revbenen där diafragman sitter) och andnöd orsakad av vatten i lungorna. Samtliga symtom vid havandeskapsförgiftning har en väldigt nära koppling till försämrade andningsvanor.

Vid oro och rädslor är andningen ofta ytlig och snabb eller så håller vi andan. När vi flyttar upp andningen i bröstet eller håller andan är det som att vi med hjälp av andningen springer ifrån våra rädslor, som ofta har sitt säte i magtrakten. Om vi bibehåller dessa försämrade andningsvanor ger vi rädslorna utrymme att växa till sig och bli allt större över tiden.

Vid akuta kejsarsnitt är mjölksyrenivåerna höga

Den andra hälften av kejsarsnitten är av akut karaktär. Att föda barn är en enorm kraftansträngning som kräver mängder av syre och ställer stora krav på ett effektivt andningsarbete. Vid en försämrad andning uppstår syrebrist och därmed högre nivåer av mjölksyra. På Södersjukhuset har överläkaren Eva Itzel-Wiberg mätt mjölksyra i fostervatten och funnit ett tydligt samband mellan höga nivåer av mjölksyra och utdragna förlossningar och/eller kejsarsnitt. Mjölksyran ökar när livmodern drabbas av syrebrist under värkarbetet, vilket försämrar livmoderns förmåga att dra ihop sig och kan resultera i en lång förlossning.

Var femte förlossning är idag utdragen på grund av ineffektiva värkar. Vid utdragna förlossningar blir både mamman och barnet utmattade och risken för infektioner och andra komplikationer ökar hos mamman och risken för syrebrist ökar hos barnet.

Kan kejsarsnitt undvikas med andningsträning?

Många kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor. Under graviditet och vid förlossning är det till stor hjälp att se till så att andningen så ofta som möjligt är djup (inte stor), långsam, rytmisk och avslappnad. Ett bra sätt att uppnå en bra andning under graviditeten är genom att använda Medveten Andnings fem verktyg:

  • 1. Träna med Relaxator Andningstränare
  • 2. Gör fysisk aktivitet med stängd mun
  • 3. Bli medveten om sin andning i olika situationer i vardagen
  • 4. Tejpa munnen på natten för att säkerställa att andningen bara sker genom näsan
  • 5. Göra fysiska övningar som säkerställer att luftvägarna hålls öppna och välfungerande.

Genom att ta andningen till hjälp under förlossningen kan den födande kvinnan a) uppleva den trygghet som gör att hon i högre grad kan hålla stress och rädslor under kontroll, b) syresätta musklerna som är aktiva under värkarbetet på ett optimalt sätt, c) återhämta sig snabbare mellan värkarna och d) minska den upplevda smärtan som förstärks när man spänner sig/andas ytligt/håller andan. Lär dig mer om dina nuvarande andningsvanor genom att svara på de 20 frågorna i Andningsindex frågeformulär.

Vetenskapliga studier

Studie astma vid 8 års ålder hos barn födda med kejsarsnitt

Titel Asthma at 8 years of age in children born by caesarean section. Länk till fulltext.
Tidskrift Thorax. 2009 Feb;64(2):107-13. doi: 10.1136/thx.2008.100875. Epub 2008 Dec 3
Författare Roduit C et. al, Centre for Prevention and Health Services Research, National Institute for Public Health and the Environment, Bilthoven, The Netherlands
Sammanfattning BACKGROUND:
Caesarean section might be a risk factor for asthma because of delayed microbial colonisation, but the association remains controversial. A study was undertaken to investigate prospectively whether children born by caesarean section are more at risk of having asthma in childhood and sensitisation at the age of 8 years, taking into account the allergic status of the parents.
METHODS:
2917 children who participated in a birth cohort study were followed for 8 years. The definition of asthma included wheeze, dyspnoea and prescription of inhaled steroids. In a subgroup (n = 1454), serum IgE antibodies for inhalant and food allergens were measured at 8 years.
RESULTS:
In the total study population, 12.4% (n = 362) of the children had asthma at the age of 8 years. Caesarean section, with a total prevalence of 8.5%, was associated with an increased risk of asthma (OR 1.79; 95% CI 1.27 to 2.51). This association was stronger among predisposed children (with two allergic parents: OR 2.91; 95% CI 1.20 to 7.05; with only one: OR 1.86; 95% CI 1.12 to 3.09) than in children with non-allergic parents (OR 1.36; 95% CI 0.77 to 2.42). The association between caesarean section and sensitisation at the age of 8 years was significant only in children of non-allergic parents (OR 2.14; 95% CI 1.16 to 3.98).
CONCLUSIONS:
Children born by caesarean section have a higher risk of asthma than those born by vaginal delivery, particularly children of allergic parents. Caesarean section increases the risk for sensitisation to common allergens in children with non-allergic parents only.

Studie på SP-A-proteinet som produceras i lungorna och triggar igång förlossning

Titel Surfactant protein secreted by the maturing mouse fetal lung acts as a hormone that signals the initiation of parturition Länk till fulltext.
Tidskrift Proc Natl Acad Sci U S A. 2004 Apr 6;101(14):4978-83. Epub 2004 Mar 25.
Författare Condon JC, Jeyasuria P, Faust JM, Mendelson CR., Department of Biochemistry, University of Texas Southwestern Medical Center, Dallas, TX 75390, USA
Sammanfattning Parturition is timed to begin only after the developing embryo is sufficiently mature to survive outside the womb. It has been postulated that the signal for the initiation of parturition arises from the fetus although the nature and source of this signal remain obscure. Herein, we provide evidence that this signal originates from the maturing fetal lung.

In the mouse, secretion of the major lung surfactant protein, surfactant protein A (SP-A), was first detected in amniotic fluid (AF) at 17 days postcoitum, rising progressively to term (19 days postcoitum). Expression of IL-1beta in AF macrophages and activation of NF-kappaB in the maternal uterus increased with the gestational increase in SP-A. SP-A stimulated IL-1beta and NF-kappaB expression in cultured AF macrophages.

Studies using Rosa 26 Lac-Z (B6;129S-Gt(rosa)26Sor) (Lac-Z) mice revealed that fetal AF macrophages migrate to the uterus with the gestational increase in AF SP-A. Intraamniotic (i.a.) injection of SP-A caused preterm delivery of fetuses within 6-24 h. By contrast, injection of an SP-A antibody or NF-kappaB inhibitor into AF delayed labor by >24 h. We propose that augmented production of SP-A by the fetal lung near term causes activation and migration of fetal AF macrophages to the maternal uterus, where increased production of IL-1beta activates NF-kappaB, leading to labor.

We have revealed a response pathway that ties augmented surfactant production by the maturing fetal lung to the initiation of labor. We suggest that SP-A secreted by the fetal lung serves as a hormone of parturition.

Samband mellan komplikationer i samband med förlossning och mjölksyra i fostervattnet

Titel Association between adverse neonatal outcome and lactate concentration in amniotic fluid.
Tidskrift Thorax. 2009 Feb;64(2):107-13. doi: 10.1136/thx.2008.100875. Epub 2008 Dec 3
Författare Wiberg-Itzel E et. al, Department of Clinical Science and Education, Section of Obstetrics and Gynecology, Karolinska Institute, Soder Hospital, Stockholm, Sweden.
Sammanfattning OBJECTIVE:To estimate whether a high lactate concentration in amniotic fluid, together with cardiotocography, can be used as an indicator for an increased risk of adverse neonatal outcome at delivery.

METHOD:A prospective cohort study was performed at two tertiary center labor wards in Sweden. Healthy women with full-term, singleton pregnancies and cephalic presentation in spontaneous active labor were included in the study (N=825). Lactate concentration in samples of amniotic fluid collected in the course of vaginal examinations during labor were correlated with cardiotocography 30 minutes before delivery and a composite score for adverse neonatal outcome.

RESULTS:High lactate concentration in amniotic fluid (greater than 10.1 mmol/L) was associated with an adverse neonatal outcome (odds ratio 4.4, 95% confidence interval 2.3-8.2). Fetal bradycardia within 30 minutes before delivery was also associated with an increased risk of adverse neonatal outcome (OR 7.4, 95% CI 3.04-18.11). If lactate in amniotic fluid was greater than 10.1 mmol/L and bradycardia was seen together, the risk of delivering a neonate with an adverse neonatal outcome was increased 11-fold (OR 10.7, 95% CI 3.7-31.7).

CONCLUSION:High lactate concentration in amniotic fluid and fetal bradycardia during the last 30 minutes before delivery indicate an increased risk of adverse neonatal outcome at delivery.

Subscribe Us
Gör som 50 000+, ange din e-post och få två kapitel gratis av boken Medveten Andning